Materialval underkläder

I en fb-grupp dök det upp en fråga om material i trosor. Jag hade lite svårt att svara kort på det så lägger upp informationen här med.

Rent generellt när det kommer till växtfibrer som bomull och viskoser som bambu, viskos (träfiber), lyocell/tencel (träfiber, tillverkat i slutet system) så suger de åt sig mer vätska som kan kyla och torkar långsamt. Animaliska fibrer som ull och silke beter sig på ett sätt som gör att fibern i sig kan hjälpa till med att transportera bort fukt men det är även så att de kan innehålla en stor del fukt utan att orsaka bäraren något obehag då temperaturen inte förändras så fort av fukten. De animaliska fibrerna reagerar dock mer på sin omgivning över lag vilket betyder att de kan ändra form och storlek ganska snabbt. Rena syntetfibrer kan ha lite olika egenskaper utifrån vad de tillverkats för, de hjälper ofta till för att skapa elasticitet och hållbarhet eller för att få lättare plagg. Syntetfiber brukar inte suga åt sig lika mycket vätska som övriga fibrer men kan ibland agera instängande mot fukt, lite beroende på sammansättning.

Miljöaspekten: Svårhanterad. Mer användning av plast innebär större risk att det hamnar mer plast i naturen. Bomullsodling kräver väldigt hög vattenåtgång i områden med väldigt låg vattentillgång samt hög användning av bekämpningsmedel i odlingen. Viskoser som viskos och bambu kräver mycket kemikalier för att utvinna den silkesmjuka fibern. Lyocell/tencel fungerar i grunden som en vanlig viskos men tillverkningen sker i helt slutna system vilket leder till att mängden kemikalier som används är mycket lägre än vid tillverkning av bambu och viskos. Det går att hitta bomull som odlats och hanterats mer varsamt både vad gäller vattenåtgång och bekämpningsmedel, men kräver kunskapen att veta vad en ska leta efter.

Ull behandlas ibland på ett sätt som fått namnet superwash vilket tar bort ullens förmåga att tova ihop sig vilket gör den lättare att tvätta. Behandlingen kan göras på två olika sätt och en kombination kan genomföras. I det ena fallet behandlas ullfibern med syra vilket fräter bort epidermisfjällen som är en stor del i vad som gör ull självrengörande. I det andra fallet beläggs ullfibern med ett lager plast och även då försvinner ett gäng av ullens fördelar. Vilken metod som använts skrivs oftast inte ut och det är inte 100% säkert att det ens nämns att ullen är superwashbehandlad även om det kanske borde nämnas. Håll koll efter plagg som kan tvättas i högre temperaturer och torktumlas.

Lin och hampa kan vara alternativ här med, men de har hittills inte synts mycket bland friluftskläder.

Djuraspekten: När djurhållning blir industriell eller för storskalig kan det innebära att djuren råkar illa ut på alla möjliga sätt. Inom fårhantering har vi skräckexempel i form av exempelvis mulesing och misshandlade/dödade djur, och då har vi ändå inte gått in på avelsbiten där kvalitéer hos fåren förs vidare som de kanske inte mår så bra av. I fallet med silke består silkesskörden i den vanligare tillverkningsmetoden av att larven dödas och sen lindas silket bort från kokongen. Utöver det kan även det som nämns under miljöaspekten räknas in här då de negativa effekterna går ut över djur och natur.

Det går att hitta ull där högre krav ställs på fårgårdarna och silke där larverna inte dödas, och även här behövs lite mer påläsning om vad som känns ok för just dig.

Det pågår i dagsläget ett större projekt som startats i samarbete med Woolpower och nu även har uppmärksammats av Fjällräven där merinoullskvalitéerna har avlats in hos en fårras som fungerar bra i det nordiska klimatet. Arbetet påbörjades i Jämtland och rasen som nu etablerats kallas för jämtlandsfår.

Läs mer: (SVT) Kö på ull från jämtlandsfår

Men för att gå till själva frågan om trosvalen. Jag har flera plagg med 100% ull men de tappar formen väldigt snabbt och blir obekväma när de inte längre sitter som de ska, exempelvis har jag underställsbyxor/leggins som brukar vilja hänga runt knäna på mig efter en halvdag om inga andra byxor håller dem på plats. Värme och friktion gör att storleken ändras och de återgår till normal storlek först efter tvätt.

Vid vandring och träning använder jag rena syntetfibrer eller ull med lite syntet inblandat för att de ska hålla formen och sitta där de ska samt att jag inte vill ha något upplevt dyngsurt klädesplagg undertill. Vandring + skav är inte min favoritkombination. Jag ska köpa några från icebreakers och testa efter många positiva reaktioner i gruppen friluftskvinnor, annars har jag själv använt trosor från aclima (Aclima lightwool briefs) med merinoull och de fungerar väldigt bra. Tycker om att det är gummiband runt benen på en av aclimatrosorna så de håller sig på plats och låter bli att vandra uppåt. På hemsidan står det 100% merinoull, men det är bara själva tyget, alla resårer är tillverkade av elastan.

Sen vad du själv väljer, det är helt upp till dig, men förhoppningsvis så är ditt beslut nu lite mer medvetet.

Mer läsning: 

Sveriges konsumenter: Materialskolan

Sveriges konsumenter: Vilket material ska jag välja

UR-kanalen, programmet Kvalitet: Ren bomull, smutsig framställning

Kolla gärna igenom hela serien ”Kvalitet”, den ligger på åtta avsnitt och är riktigt intressant.

UR-kanalen, programmet Härifrån till hållbarheten: Kläder 

Kommentera