Vemork och Industriarbeidermuseum

På väg ner mot Rjukan syns den nyuppbyggda kraftstationen Vemork som under andra värdskriget producerade en av byggstenarna i Tysklands försök att skapa kärnvapen. Flera försök att sabotera stationen gjordes och dokumentärer, filmer och nu 2015 kom en serie om det som kommit att kallas för Tungtvannsaksjonen. I filmen som skapades 1948 är flera av sabotörerna som var med under aktionen med och spelar sig själva. Byggnaden som stod där under andra världskriget bombades och har sedan dess getts ett nytt utseende och huserar nu ett museum. Kraftstationen har slutat användas som kraftstation och en ny har byggts längre in i berget.

För att komma till museet finns det skyltning från väg 37 ner till parkeringsplatsen som ligger vid Rjukan ice park där det under vintern finns möjlighet att klättra på de branta och isiga väggarna och under sommaren går det att åka zipline över klyftan.

Vägen fortsätter till fots för de som kan gå tillräckligt bra och uppe vid museet finns parkering för övriga. Längs vägen upp finns möjligheten att lära sig mer om områdets historia och industriernas historia i området. Med bara några svängar kvar på vägen står en liten stuga. Det är stugan som sabotörerna bodde i som nu flyttats ner från fjället för att påminna om motståndet och de som kämpade under andra världskriget.

Väl uppe vid museet leder en lång ramp upp till dörren och sen väntar några våningar med utställningar om allt från kraftstationen och dess plats i Rjukans innevånares liv till hur andra världskriget påverkade bygden.

För att läsa mer om tillgängliga utställningar rekommenderas ett besök på museets egna hemsida. Det var en stor variation i hur utställningarna var uppbyggda med filmer, interaktiva områden med ljud och ljuseffekter och berättelser som kunde följa en fysisk röd tråd.

Det är en del av historien som aldrig får glömmas och museet på Vemork gör ett bra jobb med det arbetet. Den mest intressanta delen som jag minns från 2016 var hur de norskor behandlats som varit tillsammans med tyska soldater under ockupationstiden och jämförelsen om hur företag drog fördelar av tyska investeringar. Frågan som ställdes runt den utställningen var om vem som egentligen delade säng med fienden.

Själva kraftstationen är den delen av utställningarna som syns mest även om delarna om krig och återhämtning känns desto mer. Jag rekommenderar absolut ett besök, oavsett vilken av delarna som lockar mest. Det finns även ett fik på andra våningen som väntar när det blir dags att ta en paus från all information.

Kommentera