Alla har väl något de reagerar på. En favoritsak att bli irriterad på. Min sådan är när någon säger att saker är ofarliga för att de är naturliga. Reaktionen är alltid densamma, att nu måste det läsas på och förstås exakt vad det innebär. I förberedelserna för det här inlägget så hände just det. Blir jag irriterad reagerar jag med fakta och har jag inte redan kunskap på området kommer det att resultera i timslånga sökningar och lika mycket informationssamlande. Dagens ämne blir nu matlagning utan eld.
Militärer har använt det, det har synts på program som shark tank (magic cook) och det dyker nu upp i allt fler friluftssammanhang. Det handlar om en reaktion som startas vid tillsättning av vatten och det finns både påsar man sätter sin stängda mat i och flergångsbehållare i två huvuddelar där reaktionen ska ske i den yttre behållaren. Efter lång tids användning av handvärmare som består av en kemisk reaktion som startas när värmaren tas ut från sitt lufttäta hölje är jag ganska förtjust i de här små hanterbara reaktionerna så det kändes självklart att testa matvärmningsvarianterna. Jag gjorde ett test hemma, för jag vill inte ha med mig saker som inte fungerar ut i skarpt läge.
Jag rev upp plastpåsen, placerade den innehållande påsen i plastmuggen, fyllde upp vatten till strecket på plastpåsen och hällde det ner i plastmuggen. Sedan satte jag i metalldelen med vatten i och avslutade med att spänna på locket noga. Efter en stund började det bubbla lite smått i påsen och några minuter in började det stormkoka i vattnet i plastmuggen. Det gick upp längs kanten och trycket blev såpass högt att det läckte ut från muggen och både ner i metalldelen och ut på bänken den stod på. Ungefär då började jag undra vad i hela friden det var i den lilla påsen och bestämde mig för att inte använda det uppvärmda vattnet i metalldelen och bara låta den svalna. När det kokat över var det inte längre vatten upp till metalldelen och temperaturen i vattnet i metallmuggen i såg ut att gå ner snabbt.
Den mest logiska platsen för bra information tänkte jag borde vara deras hemsida, är en produkt baserad på en kemisk reaktion tänkte jag att de borde vara måna om att informera om den men tyvärr var det inte så. Nästa steg var att fråga på försäljarens facebooksida, öppet så andra också kan få nytta av informationen och det kändes för mig som en ganska normal sak att fråga om men då fick jag bara svaret om att de innehöll “naturliga mineraler”. Det är värt att tänka på att i begreppet “naturligt” kan även saker som tungmetaller och arsenik ingå, men den tanken verkar inte alla ha. Naturligt anses ofta automatiskt som bra, tryggt och säkert.
Jag började söka runt och hittade fler identiska lådor/muggar där enbart namnet och produktionsland verkade variera. Därigenom kom jag till ett blogginlägg (https://www.openhouseproducts.com/just-add-water-science-behind-self-heating-meals/) som tog upp lite om hur de kan fungera och där nämndes äntligen möjligt innehåll. Det är relevant att påpeka att det logiska borde ha varit att kika på påsen men den hade jag inte tillgänglig när jag väl började gräva mer. Som tur var fick jag hem en leverans med nya refillpåsar efter några dagar och kunde kolla upp om det stod något där, och det gjorde det! Innehållet är quicklime och LDPE. LDPE är en plast och i sig inte särskilt spännande. Sen kommer vi till det intressanta i form av quicklime. Quicklime är det engelska namnet på bränd kalk/osläckt kalk/kalciumoxid (CaO), en produkt som oftast tillverkas genom upphettning av kalksten. Det kan ju kännas rätt ok ändå, det är ju en upphettad stenbit, något som kan användas som surhetsreglerande medel i livsmedel och som har ett eget e-nummer (https://www.aktavara.org/Guide.aspx?r_id=27911). Sen att det är samma produkt som används i cement för att det ska härda och att säkerhetsdatablad (https://www.carlroth.com/downloads/sdb/sv/C/SDB_CN88_SE_SV.pdf) benämner det som frätande/irriterande kanske också kan vara vettigt att ta in i ekvationen.
Det häftiga är att i kontakt med vatten så sker en kemisk reaktion som leder till att värme bildas och innehållet i påsen övergår till kalciumhydroxid (Ca(OH)2). Det är denna reaktion som gör att maten eller drycken kan värmas. I mindre mängder är det ok att slänga påsen i vanliga hushållssopor men hade det varit större mängd är det återvinningscentralen som gäller.
Tillbaka till informationshanteringen. Jag funderade först på att bara fota produkten och lägga in här men väljer att skriva av instruktionerna. Jag ser det här mer som ett allmänt problem än något med den specifika tillverkaren. Det finns några bilder under stycket ”How to use” som inte kommer att komma med här som gör instruktionerna lite tydligare.
”HOW TO USE
- Separate bowls and place food into stainless bowl
- Place <namn på konceptet> into plastic container & poor suggested amount water onto <produktnamn på påsen med kalciumoxid>
- Place stainless bowl inside plastic container
- Lock lid and wait 7~10 minutes and enjoy a hot meal
Water measuring line:
For one heating pack (20 g)
MAX. WATER LINE ———
60 ml for <namn på konceptet> POUCH
MIN. WATER LINE ——–
40 ml for container type
CAUTION
- Read instruction before use.
- Use only with <namn på konceptet>.
- This cooking system produces heat and steam when in contact with water, use with caution.
- The outer container gets very hot instantly when the heating pack is activated, recommended to use in conjunction with <namn på konceptet> neoprene cover.
- Protect heating pack from water or moisture before use by not opening package until required, activate within one hour.
- After use, allow heating ack to cool and dispose of as household waste.
- DO NOT open heating pack before or after use. You might get an allergic reaction when it’s touched to your skin. In case of contact with eyes, rinse immediately and seek medical advice.
- Keep out of reach of children.
- DO NOT use near fire, keep away from ignition sources. Use & store in well-ventilated area.
Product name <produktnamn på påsen med kalciumoxid>
Net Weight 20 g
Material Quicklime/PE(LDPE)
MADE IN KOREA”
(2018-06-14)
Det här är information som jag verkligen hade velat kunna få fram lätt innan en beställning, trots att det ger mer information är det fortfarande mindre och mer försiktigt än likvärdiga produkter som nämner hantering med handskar och fler rader om säkerheten. På hemsidan står det mest om hur säkert systemet är. För mig känns det som att produktidén är riktigt intressant men det är bra om folk vet vad de tar med sig ut i skog och fjäll, långt från hjälp om något går snett. Nu är det dags för nästa test, ska mäta vattenmängden mer exakt än med påsen och se om det hjälper. Skulle det fungera bra så kan det vara intressant någon gång ibland.
Ännu bättre är att slänga kalciumoxiden i naturen, gärna i en sjö, så blir den lite mindre sur. Kalken är mycket basisk- därav att den är frätande, men den motverkar försurning. restprodukten efter att den varit i kontakt med vatten är inte alls lika frätande :-).
Toppen med sopor som gör nytta i naturen!
Ja, har man koll på vad det innehåller och vet hur det ska och får hanteras så är det säkert en helt annan sak. Då är det bara omslaget och påsen som behöver bäras hem. De större matlådorna gick lite bättre att använda än muggen som tur var, men det ändrar inte den informationsbrist som åtminstone rådde 2018 när jag testade muggen. Vet inte hur det läget uppdaterats i dagsläget.