Runt Hardangervidda finns väldigt många vackra platser att vandra på eller bara stanna till på. Ett av de där stoppen längs vägen blev en plats vi nu kommit tillbaka till varje år vi åkt till Norge. Någonstans längs väg E134 efter en serie med tunnlar och en halvtunnel går vägen över en fors och på ena sidan går det att se en bro i sten och trä. Det finns en ordentlig parkeringsplats på båda sidor av vägen och därifrån leder ett flertal småstigar rakt ut bland smältsjöar och bergstoppar.
Bilden ovan är från slutet på juli och den nedan är från 21:a augusti. Året vi var där i juli hittade vi vårblommor som tussilago på ena sidan vägen och blåbärsblommor på andra sidan. När det närmade sig slutet på augusti började det redan se ut som höst när den låga växtligheten hade börjat skifta färg.
Min rekommendation är att packa en fikaväska och traska ner längs någon av stigarna och hitta en egen kulle att sitta vid och njuta av utsikten. Utöver det får bilderna tala lite för sig själva.
Stjärnbräcka, Saxifraga stellaris L.
